Det är dyster läsning i Finansinspektionens senaste rapport om konsumtionslån i Sverige. Den visar hur skuldproblemen växer – framförallt bland unga – samtidigt som allt fler låntagare får problem med återbetalningarna redan i ett tidigt skede. I samband med detta ser nu myndigheten över de riktlinjer som idag ligger till grund för långivares kreditprövningar, eftersom de ökade skuldproblemen tyder på att dessa inte fungerar. 

I Finansinspektionens (FI) rapport kan vi läsa om att de stora lånen blir allt större, samtidigt som de mindre lånen och krediterna haft en nästintill explosionsartad utveckling. De senaste tio åren har kort- och kontokrediter tillsammans med fakturaköp ökat från 4 miljarder kronor till hisnande 50 miljarder kronor.

Rent generellt tar svenskarnas konsumtionslån upp en allt större del av ekonomin. Trots att de bara står för ungefär 20 procent av hushållens totala skulder, står de för nämrare 50 procent av de månatliga betalningarna för hushållens lån. 

Risk för negativ spiral

Rapporten visar att många konsumenter bygger upp stora skulder genom att ta nya lån för att betala av tidigare lån. Även om många av dessa är av mindre storlek är det en stor andel av konsumenterna som får problem med återbetalningarna redan under lånets första månader. Sett till alla nya låntagare ligger denna siffra på 4,5%, medan om man ser till endast nya låntagare under 25 år ligger samma siffra på 8%. 

FI:s generaldirektör Erik Thedéen säger: ”Att en så stor andel låntagare får ett inkassokrav så kort inpå lånet beviljats är inte acceptabelt för ett gott konsumentskydd. Kreditprövningen behöver förbättras och bolag som har en stor andel låntagare som går till inkasso är något som vi kommer att titta närmare på under nästa år”. 

Därför har FI nu startat ett arbete med att ta fram nya riktlinjer för vilken information långivarna egentligen ska bedöma vid en kreditupplysning. Det för att på ett säkert vis kunna bedöma låntagarens återbetalningsförmåga. Dessa riktlinjer ska vara klara till sommaren 2021. Det återstår att se hur framtiden för kreditprövningar kommer se ut.

Läs mer: E-handeln leder till ökade skulder hos svenskarna

Enligt statistik från Kronofogden har svenskars skulder de senaste åren ökat. Främst är det avbetalningar från kreditbolaget Klarna som sticker ut, men det finns även många skulder från andra kreditaktörer så som Qliro, Svea Direkt, Collector och Arvato.

År 2016 låg medianskulden på betalningar från Klarna som gått vidare till Kronofogden på 1 816 kr – idag ligger den på 4 375 kr. En beräkning utifrån medianen behöver dock inte tyda på att skulderna ökat överlag, eftersom medianen endast mäter i mitten av skalan. Om man däremot ser till helhetsbeloppet är det inga tvivel om ökningen.

Den totala summan betalningsförelägganden från Klarna som hamnat hos Kronofogden uppgick 2016 till 129 miljoner kr. I oktober 2019 hade summan ökat till 253 miljoner kr.

Skulderna från e-handeln är de skulder som toppar ärendelistorna hos Kronofogden vilket rent krasst innebär att vi shoppar för mer än vad vi kan betala. Konsumtionslån har därmed tagit över den icke-åtråvärda förstaplatsen som tidigare hölls av telebolagen. Svenskarna shoppade även då mer än vad de hade råd med, men då handlade det om att ta mobiler på avbetalning som sedan inte kunde betalas tillbaka.

Regeringen har nu föreslagit en lagändring som gör att en betalning med kredit inte är det förifyllda betalningssättet när man handlar på nätet. Istället ska man behöva välja kreditbetalning som ett aktivt val vid de tillfällen man vill betala via detta. Denna lagändring har föreslagits träda i kraft redan i juli 2020 för att förbättra situationen.

Vet du inte riktigt vad som definierar en låneförmedlare eller vad skillnaden mellan en långivare och låneförmedlare är? I den här artikeln kommer vi att berätta så utförligt vi kan om vad en låneförmedlare är. Vi börjar direkt med en kort förklaring.

En låneförmedlare gör det möjligt att, med en enda kreditupplysning, samla in låneerbjudanden från flera aktörer som du kan välja mellan. De förmedlar alltså din ansökan om att låna pengar till flera aktörer som får slåss om att ha dig som kund.

Definitionen av låneförmedlare

Många som vill ansöka om lån och googlar runt stöter på begreppet ”låneförmedlare”. Kanske när du jämför olika lån och försöker hitta bäst ränta? Låneförmedlaren ger själva inte ut några lån utan hjälper kunder som dig att hitta ett lån till bäst villkor genom att samla ihop offerter från flera långivare. På så sätt kan du se vilken som är villig att erbjuda bäst löptid, ränta och andra villkor. Det här är framförallt vanligt vid privatlån.

Hur jobbar en låneförmedlare?

En låneförmedlare jobbar med mot olika banker och kreditinstitut. De tar fram respektive förslag på priser, vilket omfattar både avgifter, räntor och vilken lånesumma. Låneförmedlaren har dessutom avtal med en upplysningscentral och genom denna gör den en kreditupplysning. Du som kund slipper alltså få flera upplysningar gjorda.

Låneförmedlarens inkomst och priser

Hela idén bakom en låneförmedlare är att göra det enklare för kunden att ta ett lån och jämföra priser och erbjudanden. Hela förloppet är tänkt att hålla kundens kostnad nere och då passar det sig inte att ta ut en hög ersättning som låneförmedlare för sitt arbete. Istället får låneförmedlaren betalt när du som kund väljer att låna av deras långivare.

En banks budget för marknadsföring stödjer låneförmedlare och deras arbete att driva kunder till den motsvarande banken. Hela affären blir också fördelaktig för banken. Den delen av hanteringen av lån, alltså rådgivning och kreditkontroll, blir smidigare för alla.