Enligt statistik från Kronofogden har svenskars skulder de senaste åren ökat. Främst är det avbetalningar från kreditbolaget Klarna som sticker ut, men det finns även många skulder från andra kreditaktörer så som Qliro, Svea Direkt, Collector och Arvato.

År 2016 låg medianskulden på betalningar från Klarna som gått vidare till Kronofogden på 1 816 kr – idag ligger den på 4 375 kr. En beräkning utifrån medianen behöver dock inte tyda på att skulderna ökat överlag, eftersom medianen endast mäter i mitten av skalan. Om man däremot ser till helhetsbeloppet är det inga tvivel om ökningen.

Den totala summan betalningsförelägganden från Klarna som hamnat hos Kronofogden uppgick 2016 till 129 miljoner kr. I oktober 2019 hade summan ökat till 253 miljoner kr.

Skulderna från e-handeln är de skulder som toppar ärendelistorna hos Kronofogden vilket rent krasst innebär att vi shoppar för mer än vad vi kan betala. Konsumtionslån har därmed tagit över den icke-åtråvärda förstaplatsen som tidigare hölls av telebolagen. Svenskarna shoppade även då mer än vad de hade råd med, men då handlade det om att ta mobiler på avbetalning som sedan inte kunde betalas tillbaka.

Regeringen har nu föreslagit en lagändring som gör att en betalning med kredit inte är det förifyllda betalningssättet när man handlar på nätet. Istället ska man behöva välja kreditbetalning som ett aktivt val vid de tillfällen man vill betala via detta. Denna lagändring har föreslagits träda i kraft redan i juli 2020 för att förbättra situationen.